Sallat, plock-
Lactuca sativa var. crispa
Plocksallater bildar inte huvud, utan ytterbladen skördas allt eftersom. Plantan fortsätter sedan att växa och kan på så sätt ge skörd under lång tid. Plocksallater finns i en mängd olika färger, former och smaker.
Utomordentligt fin plocksallat som är tidigast av alla. De ljusgröna, krusigt vågiga...
Mer info →
"Giant Red Oakleaf". Ger ett stort, upprätt och väl samlat huvud. Bladen är flikiga...
Mer info →
En välkänd, storväxt och limegrön plocksallat. Bladen är smakligt tunna, mjukt...
Mer info →
Röd ekbladssallat med burgunderrött på grön botten. Bladen, som är djupt flikiga och...
Mer info →
En vidareutveckling av Merlot, som framför allt har en bättre smak. Bladen är blankt...
Mer info →
En ny typ av kraftigt grön ekbladssallat med ett vackert upprättväxande bladverk och...
Mer info →
En gammal sallatssort av ekbladstyp som härstammar från Medelhavsområdet. Den ger...
Mer info →
Mycket kraftigväxande, modern Lollo Rosso med intensivt röd färg. Bladen är vågiga...
Mer info →
Sådd
Så glest och ca. 0,5 cm djupt. Fröna behöver ljus och en temperatur under 18°C för att gro. Högre temperaturer ger sen och svag groning. Sallat kan drivas mycket tidigt i växthus (jordtemp. min. 5°C) eller sås inomhus och i drivbänk 3-5 veckor innan utplantering på friland. Avhärda plantorna successivt. Plantera dem grunt och vattna. Väl avhärdade tål de flesta flera minusgrader. Direktsådd kan ske så snart jorden reder sig. Vattna i såraden om jorden är torr. Det sänker också temperaturen lite vid högsommarsådd. För att ha tillgång till färsk sallat hela sommaren och hösten, så i omgångar eller flera sorter med olika utvecklingstid. Sen höstsådd för övervintring kan lyckas även i Norrland.Avstånd
Gallra i god tid. 20-25 cm mellan plantorna. Håll ett radavstånd på 35-50 cm.Skörd
Plocksallaten efterhand som bladen växer till eller som hel fullvuxen planta.
Frö
1g innehåller 700-1100 frön. En normal portion sår 5-10 meter på friland eller ger 100-250 plantor för utplantering. För 100 sträckmeter behövs ca. 5g vid direktsådd. 20g ger plantor till 1000 m2. 50-100g behövs för att direktså 1000 m2.Mer information
Romarna, som har spridit många grönsaker över Europa, tog över sallatsodlingen efter grekerna. Det var inte bara plocksallat i olika färger, utan också huvudsallat med avlånga lösa huvuden, så kallat cos-sallat, efter den grekiska ön Cos där romarna hittade den. De använde sallat både som mat och medicin. Vår vanliga huvudsallat dyker upp under medeltiden och har, efter en trevande början, blivit den mest odlade sallaten. Nu tillsammans med de senare formerna isbergs- och bataviasallat.
Odla sallat
Sallat kan man odla på de flesta jordar, men den bästa får man på en mullhaltig, lucker och fuktig jord. Den har ett måttligt behov av näring och tillgången på fosfor och kalium är betydligt viktigare än kväve, som i överskott ger lösa huvuden.
Odla gärna sallat tillsammans med morötter, rädisor, jordgubbar, gurkor och lök, men inte med fänkål eller vinruta.
Angrepp av insekter är ovanligt. Eventuella bladlöss kan bekämpas med upprepade kraftiga vattenduschar, algomin eller träaska, färskt nässelvatten, renfane- eller malörtsté.
Under regniga perioder kan sniglarna göra stor skada. Håll dem under kontroll med olika fällor som vittjas dagligen och upprepad spridning av kalk, träaska, sot, stenmjöl, algomin eller salt.
För att förhindra eller mildra svampangrepp, som är ett betydligt större hot för sallaten, är växelbruk viktigt. De flesta mögel- och rötsporerna är jordbundna, så att spruta både jord och småplantor med algextrakt och/eller fräkenspad har bra effekt.
Läs mer om fröodling av sallat här.
