Sallat, plock-

Lactuca sativa var. crispa

Plocksallater bildar inte huvud, utan ytterbladen skördas allt eftersom. Plantan fortsätter sedan att växa och kan på så sätt ge skörd under lång tid. Plocksallater finns i en mängd olika färger, former och smaker.

Cocarde, ekofrö

Saladbowl, ekofrö

Red Salad Bowl, ekofrö

Red Sails, ekofrö

Merlox Red Oak, ekofrö

Cerbiatta, ekofrö

Cantarix, ekofrö

Senorita, ekofrö

Dark Lollo Rossa, ekofrö

Tropicana, ekofrö


Sådd

Så glest och ca. 0,5 cm djupt. Fröna behöver ljus och en temperatur under 18°C för att gro. Högre temperaturer ger sen och svag groning. Sallat kan drivas mycket tidigt i växthus (jordtemp. min. 5°C) eller sås inomhus och i drivbänk 3-5 veckor innan utplantering på friland. Avhärda plantorna successivt. Plantera dem grunt och vattna. Väl avhärdade tål de flesta flera minusgrader. Direktsådd kan ske så snart jorden reder sig. Vattna i såraden om jorden är torr. Det sänker också temperaturen lite vid högsommarsådd. För att ha tillgång till färsk sallat hela sommaren och hösten, så i omgångar eller flera sorter med olika utvecklingstid. Sen höstsådd för övervintring kan lyckas även i Norrland.

Avstånd

Gallra i god tid. 20-25 cm mellan plantorna. Håll ett radavstånd på 35-50 cm.

Skörd

Plocksallaten efterhand som bladen växer till eller som hel fullvuxen planta.

Frö

1g innehåller 700-1100 frön. En normal portion sår 5-10 meter på friland eller ger 100-250 plantor för utplantering. För 100 sträckmeter behövs ca. 5g vid direktsådd. 20g ger plantor till 1000 m2. 50-100g behövs för att direktså 1000 m2.

Mer information

Sallat är en korgblommig växt och har odlats långt innan vår tideräknings början av både perser, egypter och greker. Ursprunget hittas i den gyllene triangeln i Sumerenas rike kring Eufrat och Tigris. Troligen har den selekterats fram ur ett vanligt "ogräs” – taggsallat (Lactuca serriola), kring tiotusen år före Kristus.

Romarna, som har spridit många grönsaker över Europa, tog över sallatsodlingen efter grekerna. Det var inte bara plocksallat i olika färger, utan också huvudsallat med avlånga lösa huvuden, så kallat cos-sallat, efter den grekiska ön Cos där romarna hittade den. De använde sallat både som mat och medicin. Vår vanliga huvudsallat dyker upp under medeltiden och har, efter en trevande början, blivit den mest odlade sallaten. Nu tillsammans med de senare formerna isbergs- och bataviasallat.

Odla sallat

Sallat kan man odla på de flesta jordar, men den bästa får man på en mullhaltig, lucker och fuktig jord. Den har ett måttligt behov av näring och tillgången på fosfor och kalium är betydligt viktigare än kväve, som i överskott ger lösa huvuden.

Sallat är en svalväderväxt och varma, torra perioder ger ofta kantbränna (tipburn) på bladen och invändig röta. I synnerhet om det finns mycket kväve i jorden. Idealtemperaturen är 16-18°C. Den växer helst i ett vindskyddat, men ändå luftigt läge. Den får inte torka ut och vill gärna ha lite skugga under soliga, heta dagar.

Odla gärna sallat tillsammans med morötter, rädisor, jordgubbar, gurkor och lök, men inte med fänkål eller vinruta.

Angrepp av insekter är ovanligt. Eventuella bladlöss kan bekämpas med upprepade kraftiga vattenduschar, algomin eller träaska, färskt nässelvatten, renfane- eller malörtsté. 
Under regniga perioder kan sniglarna göra stor skada. Håll dem under kontroll med olika fällor som vittjas dagligen och upprepad spridning av kalk, träaska, sot, stenmjöl, algomin eller salt.

För att förhindra eller mildra svampangrepp, som är ett betydligt större hot för sallaten, är växelbruk viktigt. De flesta mögel- och rötsporerna är jordbundna, så att spruta både jord och småplantor med algextrakt och/eller fräkenspad har bra effekt.

Läs mer om fröodling av sallat här.