Odla dina egna snittblommor
De senaste åren har det blommat mer och mer i svenska trädgårdar och odlingsbäddar – att odla sina egna snittblommor har blivit en hel rörelse. Är du också sugen på att börja? I den här artikeln delar Runåbergs Fröers egna blomexperter Barbro och Sara med sig av sina bästa tips!
Det dyker upp fler och fler blomsterodlare i Sverige. Vissa odlar stora bäddar och erbjuder självplock, andra säljer egenbundna buketter i gårdsbutiker och via Reko-ringar, och så finns förstår det stora flertalet som kort och gott odlar för lust och nöjes skull hemma i sin trädgård.
Även här på Runåbergs Fröer gillar vi att odla blommor, och allra bäst koll har Barbro, Runåbergs ena grundare, och Sara, vår floristutbildade snittblomsodlare.
Barbro och Sara, varför tycker ni att man ska börja odla sina egna snittblommor?
– Det är så vackert att se på. En fröjd för ögat! säger Barbro.
Och inte bara gör det trädgårdslandet praktfullare, att väva in blommor i sin odling ger också en helt annan mångfald. Blommorna är väldigt uppskattade av bin, fjärilar och andra insekter, och deras närvaro främjar även grönsaksodlingen, exempelvis genom att öka chanserna till god pollinering.
– Vi har till exempel färre kållarver hemma hos oss nu för tiden, säger Sara. Det är förstås svårt att veta exakt vad det beror på, men kanske har blommorna dragit till sig insekter som i sin tur lockar fåglar som äter larverna? Om man odlar många olika saker, både grönsaker och blommor, så ökar den biologiska mångfalden och därav blir det bättre balans i odlingen.
Sara Andersson och Barbro Adielsson
Dagens blomsterindustri – allt annat än vacker
Utöver fördelarna för den egna trädgården gör du också miljön en stor tjänst genom att odla dina egna blommor eller handla av lokala blomsterodlare. Dagens globala blomsterindustri har en mörk baksida, vilket Sara insåg så snart hon började arbeta i blomsterhandel.– Det var inte så tydligt under floristutbildningen, men när jag själv satt där och beställde hem blommorna förstod jag hur mycket skit det finns i den här industrin.
Idag är i princip alla blommor i handeln odlade utanför Sverige och har fraktats långa avstånd. Odlingarna är ofta mycket vatten- och energikrävande och växterna är ofta kraftigt besprutade, vilket medför hälsorisker för alla som hanterar blommorna, både i odlingarna och i butikerna. Vissa blommor färgas också på konstgjord väg för att få rätt nyans. Det är inte ovanligt att florister får problem med hudutslag, berättar Sara.
Hon skulle gärna se att floristbranschen skiftade fokus och anpassade sig mer till de lokala förutsättningarna och vad som faktiskt fungerar att odla på de här breddgraderna. Idag kan du få tag i röda rosor året runt och butikerna har kapplöpning om vem som först kan erbjuda tulpaner, säger hon.
– Det märktes väldigt tydligt när jag började odla blommor själv. När mina tulpaner kom i trädgården var tulpansäsongen i butik redan över.
Det är förstås inte bara butikerna som driver på utvecklingen. En stor del av problemet är att vi kunder förväntar oss ett blomsterutbud i butik som inte alls överensstämmer med det odlingsklimat och den odlingssäsong vi naturligt har i Sverige.
– Det är likadant som med matvaror: vi har vant oss vid att allt finns i butiken, året runt. Det finns inte en krokus utomhus, men tulpaner ska vi ha ändå.
Det finns med andra ord mycket att vinna på mer lokalodlade blommor, på många plan. Saras bästa tips till den som vill börja odla snittblommor hemma är kort och gott:
– Våga testa! Och ge dig inte på de knepigaste sorterna direkt, då kan det vara lätt att tappa modet. Satsa på enklare sorter i början.
Solhatt, blodtopp och zinnia.
Välja sorter – var ska jag böra?
När man väl har bestämt sig för att testa på det här med blomsterodling inser man snart att det finns ett oändligt utbud av fröer i handeln. Det kan kännas lite som en härlig men förvirrande djungel. Hur ska man kunna välja? Både Barbro och Sara odlar många olika sorter varje år, men har förstås också sina favoriter.– Sådant som alltid återkommer hos mig är rosenskära, zinnia, solros, astrar, luktärter, lejongap och sommarrudbeckia. Även dahlior och tulpaner är en stor del av min odling, säger Sara.
Man kan också utgå från vilken typ av buketter man vill kunna sätta ihop, säger Barbro.
– Vill man ha en luftig bukett är till exempel jungfrun i det gröna väldigt fin, och lin som dessutom är fin även när den har blommat över. Man kan även blanda i kryddväxter som gurkört.
– En mer maffig bukett kan till exempel bestå av fingerborgsblomma, borstnejlika, kungsljus, blodtopp och bolltistel. Och sommarljus! Den kan sväva över de andra, och passar fint även i en luftig bukett.
Både Barbro och Sara lyfter också fram gröna växter som kan användas som utfyllnadsmaterial.
– Det är jättebra att ha buskar som man kan klippa från; till exempel är havtorn väldigt fint. Ormbunkar, funkia och vanliga rabattperenner funkar också bra som “fluff” i buketter, säger Sara.
Just perenna växter är överlag värda en plats i blomsterodlingen, tycker hon.
– Man tänker kanske inte på perenner som snittblommor, men många fungerar jättebra. Fingerborgsblomma är ett bra exempel.
Att välja växter till bukett
- Välj frodiga växter som ger stor skörd. Rosenskära och luktärt är exempel på växter som får nya blommor allt eftersom du plockar.
- Välj sorter som blir lite högre, det är bra med lite längre stjälkar i buketter. Minst 50 cm kan vara ett bra riktmärke.
- Tänk på färgerna: välj sorter som passar ihop i en bukett och inte skär sig mot varandra.
- Odla olika typer av växter som ger variation i buketten: några stora, några mindre, några runda, några spetsiga, något gräs.
- Satsa på eterneller, alltså torkade blommor, under vinterhalvåret. Det finns också många fina fröställningar, både odlade och vilda!
Så blomfröer
Barbro har odlat blommor sedan början av 80-talet och har alltså 40 års erfarenhet i bagaget. Hennes första tips är att satsa på jord av god kvalitet. Däremot tycker hon inte att man behöver lägga pengar på att köpa särskild såjord. – Jag använder aldrig såjord till mina sådder, bara plantjord. Det går lika bra. Plantjorden har ett lite högre näringsinnehåll, men småplantorna klarar sig i den. Att så direkt i plantjord gör också att växterna kan stå kvar längre innan de behöver planteras om.
Fundera också på var du ska odla – är det på en balkong, i en rabatt, i en bädd? Anpassa sedan mängden fröer du sår efter platsen: på en balkong behöver du inte så många plantor, medan en bädd kan husera en stor mängd blommor.
Enligt Barbros erfarenhet är den optimala temperaturen 20–22 grader när fröerna ska gro, och när sådderna har tittat upp kan man med fördel sänka till omkring 16 grader. Men det är förstås inte alla som kan specialanpassa hemmiljön på det sättet, till exempel på grund av begränsad boyta. Har du inte möjlighet att sänka temperaturen kan du fokusera på att ge dina plantor så mycket ljus som möjligt, för att de inte ska dra iväg och bli rangliga. Alltså, tumregeln är att blomplantorna trivs bra i en ljus och sval miljö, men kommer du bara en bit på vägen är det bra det också.
Sara slår ett slag för att kallså sina blommor på vintern eller tidigt på våren. Du sår fröna i odlingskärl precis som vanligt, vattnar litegrand och ställer dem i skyddat läge utomhus eller i ett växthus. Du kan också placera kärlen i stora plastbackar, eller så direkt i till exempel vindruvsaskar eller godislådor med lock, som då fungerar som små drivhus. Sen är det bara att vänta! Fröerna vaknar till liv när förhållandena är de rätta, och de små plantorna vänjer sig redan från starten vid utomhustemperaturen och solljuset, vilket gör dem kompakta och härdiga. Dessutom sparar du mycket utrymme inomhus. Kallsådd har blivit mer och mer populärt de senaste åren och på internet finns massor av tips att hitta om hur du går till väga.
Plantera ut blommorna
De flesta blommor trivs allra bäst när de får växa i sol. Halvskugga fungerar också, men få sorter trivs i direkt skugga. Jorden ska gärna vara ganska lätt. Om din jord är kompakt och lerig kan du täckodla med organiskt material, då kommer strukturen att bli mer lucker allt eftersom.Det är också bra att ligga lite lågt med näringstillförseln, tipsar Barbro.
– Framför allt vill blommorna inte ha för mycket kväve, då blir det bara blad och inte så mycket blommor. Jag brukar blanda kompost, kogödsel och lite köpt plantjord och ger varje planta en skopa vid utplanteringen.
Ett enkelt sätt att få buskiga och fina blommor är att toppa dem genom att knipsa av stjälken ovanför det tredje bladparet. Då förgrenar de sig istället för att bilda en enda lång stjälk. Det fungerar med många blommor, till exempel med zinnia och rosenskära. Ofta hittar du information om vilka sorter som kan toppas i fröfirmornas odlingsbeskrivningar.
Sara tipsar också om att använda växtstöd till dina blommor, till exempel växtnät som spänns upp horisontellt på bågar eller pinnar. Blommorna växer sedan upp genom nätets rutor och allt eftersom plantorna blir högre flyttar du också nätet lite högre upp.
– Det gör att stjälkarna på dina snittblommor blir raka och fina. Dessutom är det bra med växtstöd när det kommer starka vindar och störtskurar, annars kan blommorna ta mycket stryk.
Att skörda och sköta om sina blommor
När man har gått och väntat och det äntligen är dags att börja skörda sina blommor, är det något särskilt man ska tänka på?– Skörda dina blommor på morgonen, när växten är saftspänd. Alla blommor orkar inte dra upp vatten i vasen utan slokar nästan direkt, och då gör det stor skillnad att skörda dem tidigt när det är fuktigt ute, säger Sara.
Men eterneller är ett undantag från regeln:
– De skördas tvärtom, mitt på dagen när det är varmt.
Använd en vass kniv eller en sekatör för att knipsa av blommorna från plantan. När det är dags att komponera buketten gör du ett diagonalt snitt längst ner på stjälken för att blomman lättare ska kunna suga upp vatten.
– Jag brukar snitta om var tredje dag ungefär, och fylla på med friskt vatten varje dag. Allra helst ska buketterna också stå svalt över natten för att hålla så länge som möjligt, säger Barbro.
Barbro och Sara tipsar om sina favoriter:
- Rikgivande och färgglada ettåringar: Zinnia, rosenskära, klint, praktvädd, aster, jungfrun i det gröna, lin, krasse, praktmalva
- Gröna växter för utfyllnad: Prydnadskrasse, musselsyska
- Högväxta “uppstickare”: Fingerborgsblomma, axamarant, sommarljus, jätteverbena, solboll
- Perenna bukettväxter: Bolltistel, blodtopp, solhatt