1. Hem
  2. Grönsaker
  3. Fruktgrönsaker
  4. Tomat, busk-

Tomat, busk-

Solanum lycopersicum

Busktomater är låga till halvhöga sorter som inte brukar bindas upp eller tjuvas. Bland busktomaterna hittas de tidigaste och tåligaste sorterna, oftast ämnade för frilandsodling.

Ida Gold, ekofrö

Ida Gold, ekofrö

Eko

En extra tidig och lågväxande, grenig busktomat med mängder av vackra, klart orange,...

Mer info →
Marmande, ekofrö

Marmande, ekofrö

Eko Kulturarv

Fransk bifftomat som ger stora, upp till 200 g, lite oregelbundna, åsiga, köttiga...

Mer info →
Taxi, ekofrö

Taxi, ekofrö

Eko

Kompakt, stadig och frisk busktomat med kraftigt citrongula frukter. De är runda till...

Mer info →
Cheerio, ekofrö

Cheerio, ekofrö

Eko

Busktomat. En av de tidigaste helröda körsbärstomaterna. Den ger en mängd 3 cm stora,...

Mer info →
Bellstar, ekofrö

Bellstar, ekofrö

Eko

Medeltidig busktomat från Kanada med stora plommonformade frukter. Främst för...

Mer info →
Whippersnapper, ekofrö

Whippersnapper, ekofrö

Eko

Denna snabba, kompakta tomat med sina massor av drygt körsbärsstora,...

Mer info →
Irishka, ekofrö

Irishka, ekofrö

Eko

En tomat som har visat sig motståndskraftigare än de flesta mot bladmögel. Det är en...

Mer info →
Norderås, ekofrö

Norderås, ekofrö

Eko Kulturarv

En gammal, tidig och frisk tomat från Norge. Vi fick frön av Lena Israelsson för...

Mer info →
Sub-Arctic Plenty, ekofrö

Sub-Arctic Plenty, ekofrö

Eko

Mycket tidig busktomat från Kanada. Den har ett upprätt, kompakt och stadigt växtsätt...

Mer info →
Tiny Tim, ekofrö

Tiny Tim, ekofrö

Eko

Välkänd lågväxande körsbärstomat för krukor, urnor och friland. Frukterna är...

Mer info →
Sibirjak, ekofrö

Sibirjak, ekofrö

Eko

"Den här måste ni ha i ert sortiment" sa Åke Truedsson och gav oss lite frön att...

Mer info →
Koralik, ekofrö

Koralik, ekofrö

Eko

Ger massor av små, körsbärsstora, knallröda frukter längst av alla på friland. Vi...

Mer info →

Sådd

Så inomhus 7–8 veckor innan utplantering, knappt 1 cm djupt. I februari–mars för plantor till kallväxthus och i mars–april för frilandstomater. Bästa groningstemperatur är 22–27°C. Låt plantorna stå ljust och luftigt efter uppkomsten, helst vid en temperatur på 18°C. När de fått några riktiga blad planteras de om i krukor. Nu kan temperaturen sänkas något, i synnerhet på natten. Avhärda plantorna successivt innan utplanteringen. Sätt inte ut tomaterna på friland förrän risken för nattfrost är helt förbi och nattemperaturen håller sig över 7°C. Plantera dem något djupare än vad de stått i krukorna och låt dem aldrig torka ut.

Avstånd

 Tomater behöver ett inbördes avstånd på 35–55 cm.

Skörd

Plocka tomaterna fullmogna och solvarma. Är det risk för nattfrost innan alla tomater hunnit mogna, går det bra att låta dem eftermogna inomhus på ett mörkt och svalt (8–12°C) ställe. Hela den avbladade plantan kan också hängas upp och ner inomhus och skördas efterhand. Gröna tomater kan läggas in, användas till marmelad eller stekas. Tomat kan också, liksom paprika och chilipeppar, frysas i bitar utan förvällning för kommande såser och grytor.

Frö

1g innehåller 300–350 frön. En portion ger 10–20 bra plantor för plantering. Till 1 000 plantor behövs ca 5g.

Mer information

Busktomater är låga till halvhöga och brukar inte bindas upp eller tjuvas. Men ibland är de så starkväxande att de både behöver stöd för att hålla frukten över marken och bli befriade från en del grenar för att släppa in ljus och luft i busken. Bland busktomaterna hittas de tidigaste och tåligaste tomatsorterna, oftast ämnade för frilandsodling. I växthus kan det bli för varmt för dem och de blir lätt gängliga och ger mager skörd.

Historia
Tomaten härstammar från västra Sydamerika, där det fortfarande finns flera vilda släktingar – krypande, långhåriga rankor med små hårda frukter. Tomaten spreds norrut, men först i Mexico började den odlas i större omfattning. Här utvecklades också den storfruktiga typ vi är vana vid.

Namnet tomat är av aztekiskt ursprung. De tomater som aztekerna odlade i gula, oranga, vita och röda varianter, var mycket lika de vi har idag. Den stora skillnaden var att de inte var självbefruktande, utan behövde hjälp av insekter för pollineringen. Den självbefruktande tomaten vi är vana vid, är en anpassning till den betydligt insektsfattigare europeiska kontinenten.

Omkring 1540 kom tomaten till Europa, där främst italienarna uppskattade och utvecklade detta "guldäpple" (pomo doro). I övriga Europa ansågs den giftig och odlades endast som prydnad. Men den har sedan sakta men säkert erövrat en plats som en av de mest populära grönsakerna.

Tomaterna brukar delas upp i drivtomat för växthus och s.k. frilandstomat. Gränserna är flytande och många frilandssorter går utmärkt att odla i växthus också. De utpräglade drivtomaterna, som idag helt domineras av dyra hybrider, klarar däremot inte av utomhusklimatet.

Läs om hur du fröodlar tomat här.