Strandkål

     Crambe maritima
Flerårig, kraftig kålväxt som en gång i tiden var en vanlig, lite lyxig vårprimör, framför allt i England. Den har fört en undanskymd tillvaro de senaste hundra åren, men börjar nu återigen uppskattas av allt fler.
Redan första året blir det en stor planta. Men den bör få växa till sig ytterligare en sommar innan man börjar skörda. Tidigt på våren blekes bladskotten med täckmaterial, halm, säckar eller stora uppochnervända krukor och de blekgula 15-25 cm långa skotten ätes färska eller lätt kokta. En delikatess med smör. Efter vårskörden måste plantan få återhämta sig och samla kraft inför nästa år.
Även de buckliga bladen är en delikatess lätt kokta.
Strandkål växer vild på tånggödslade, grusiga och steniga stränder i hela västeuropa upp till Upplandkusten och är fridlyst inom många områden. Som strandväxt föredrar den en sandblandad jord. Men har visat sig växa bra även i vår kraftiga lerjord. Bara dräneringen fungerar.
Det måste vara minst 40 cm. mellan plantorna och liksom andra kålväxter kan den angripas av insekter som gillar kål och av klumprotsjuka. Strandkålen blir en vacker perenn efter skörden, 50 cm hög, översållad med vita, honungsdoftande blommor under försommaren.
Fröna är stora och sås 3 cm djupt på våren. Ute eller inne. Normalt är grobarheten låg, men förbättras betydligt om man tar bort det skyddande skalet innan sådd. Det går lätt att krossa skalet mellan två skärbrädor eller liknande. Men blötlägg inte fröna innan sådd. Det försämrar grobarheten. Normalt gror fröna på två till fyra veckor, men i undantagsfall kan de vänta ett helt år.
Det går även att föröka strandkålen med rotsticklingar på våren och låta de rota sig i en drivbänk eller kallväxthus innan utplantering.
1 g är ca. 18 frön.