Stjälk-/Bladselleri

Apium graveolens var. dulce

Stjälksellerin odlas för sina spröda, välsmakande stjälkar och sina kryddiga blad. Sellerin har, liksom många av våra köksväxter, sitt ursprung i Asien.

Tall Utah, ekofrö

Verde a Coste Piene d'Estate, ekofrö

Early Dell, ekofrö

Redventure, ekofrö


Sådd

Sellerin behöver en lång säsong och måste förkultiveras. Då fröet vill ha ljus för att gro, sår man de små fröna grunt (2 mm) redan i februari–mars, 10–12 veckor innan beräknad utplantering. Håll jorden fuktig med en temperatur på 18–22°C under groningen, som tar 14–24 dagar. För att förkorta groningstiden, kan man blötlägga fröna ett dygn i ljummet vatten, torka av dem och sedan så. Ge plantorna mycket ljus och sänk temperaturen något efter några veckor. På grund av den långa utvecklingstiden behöver man skola om dem minst en gång. Avhärda successivt utan att utsätta plantorna för låga temperaturer. Risken för stocklöpningar ökar markant om temperaturen sjunker under 13°C någon längre tid (max. 10 dagar). Även temperaturchocker kan utlösa blomning. Plantera ut när jorden blivit uppvärmd och risken för nattfrost är över.

Avstånd

Mellan plantorna 25–35 cm och mellan raderna 50–60 cm.

Skörd

Vill man ha blekare och mjällare stjälkar eller en längre skördetid på hösten, kan man kupa upp hö, halm eller löv som skydd. Stjälksellerin tål inte många frostgrader och måste skördas, om den inte är skyddad, innan det blir alltför kallt. Den håller sig några veckor på ett svalt och fuktigt ställe.

Frö

1g är ca. 2 000 frön, vilket kan ge upp till 1 000 plantor. En portion ger ca. 100 plantor.

Mer information

Sellerin är tvåårig och har sitt ursprung, liksom många av våra köksväxter, i Främre Asien där den växer vild nära stränderna. Idag finns en vildväxande form av stjälkselleri på saltängar vid Europas södra och västra stränder ända upp till Danmark.

Stjälksellerin odlades både som föda och medicin av forntidens egypter, greker och romare. Det var romarna som förde den med sig runt Europa. Men efter Romarrikets fall försvann denna tidiga och smalstjälkade selleri nästan helt ur odlingen.

Tack vare sina medicinska och magiska egenskaper överlevde sellerin Medeltiden och vid 1500-talets början kom den bredstjälkiga selleri, som vi är vana vid, från Italien. Men än så länge fick man kupa plantorna för att få de mjälla stjälkarna. Inte förrän i slutet av 1800-talet kom Golden self-blanching, den första självblekande sellerin. Idag föredrar vi den helgröna sellerin, som odlas helt utan blekning utan att bli trådig och hård.

Stjälksellerin odlas för sina spröda, välsmakande stjälkar och sina kryddiga blad.  Den används oftast färsk i sallader eller tillagad i soppor, grytor, gratänger med mera.

Läs mer om fröodling av stjälkselleri här.