Stjälk-/Bladselleri

     Apium graveolens var. dulce

Sellerin är tvåårig och har sitt ursprung, liksom många av våra köksväxter, i Främre Asien, där den växer vild nära stränderna. Idag finns en vildväxande form av stjälkselleri på saltängar vid Europas södra och västra stränder ända upp till Danmark.
Stjälksellerin odlades både som föda och medicin av forntidens egypter, greker och romare. Det var romarna som förde den med sig runt Europa. Men efter Romarikets fall försvann denna tidiga och smalstjälkade selleri nästan helt ur odlingen.

Tack vare sina medicinska och magiska egenskaper överlevde den Medeltiden och vid 1500-talets början kom den bredstjälkiga sellerin, vi är vana vid, från Italien. Men än så länge fick man kupa plantorna för att få de mjälla stjälkarna. Inte förrän i slutet av 1800-talet kom Golden Self-blanching, den första självblekande sellerin. Idag föredrar vi den helgröna sellerin, som odlas helt utan blekning utan att bli trådig och hård.
Stjälksellerin odlas för sina spröda, välsmakande stjälkar och sina kryddiga blad.

SÅDD: Uppdragning av plantor: se rotselleri.

AVSTÅND: Mellan plantorna 25-35 cm och mellan raderna 50-60 cm.

SKÖRD: Vill man ha blekare och mjällare stjälkar eller en längre skördetid på hösten, kan man kupa upp hö, halm eller löv som skydd. Stjälksellerin tål inte många frostgrader och måste skördas, om den inte är skyddad, innan det blir alltför kallt. Den håller sig några veckor på ett svalt och fuktigt ställe. Används oftast färsk i sallader eller tillagad i soppor, grytor, gratänger etc.

Fröodling Stjälkselleri

FRÖ: Se under rotselleri.