SALLAT

     Lactuca sativa
Sallat är en korgblommig växt och har odlats långt innan vår tideräknings början av både perser, egypter och greker. Urspunget hittas i den gyllene triangeln i Sumerenas rike kring Eufrat och Tigris. Troligen har den selekterats fram ur ett vanligt "™ogräs"™- Taggsallat ( Lactuca serriola) kring tiotusen år före Kristus.
Romarna, som har spridit många grönsaker över Europa, tog över sallatsodlingen efter grekerna. Det var inte bara plocksallat i olika färger, utan också huvudsallat med avlånga lösa huvuden, s.k. Cos-sallat, efter den grekiska ön där romarna hittade den. De använde sallat både som mat och medicin.
Vår vanliga huvudsallat dyker upp under medeltiden och har, efter en trevande början, blivit den mest odlade sallaten. Nu tillsammans med de senare formerna isbergs- och bataviasallat.
Sallat kan man odla på de flesta jordar. Men den bästa får man på en mullhaltig, lucker och fuktig jord. Den har ett måttligt behov av näring och tillgången på fosfor och kalium är betydligt viktigare än kväve, som i överskott ger lösa huvuden.
Sallat är en svalväderväxt och varma, torra perioder ger ofta kantbränna (tipburn) på bladen och invändig röta. I synnerhet om det finns mycket kväve i jorden. Idealtemperaturen är 16-18°C.
Den växer helst i ett vindskyddat, men ändå luftigt läge. Den får inte torka ut och vill gärna ha lite skugga under soliga, heta dagar.
Odla gärna sallat tillsammans med morötter, rädisor, jordgubbar, gurkor och lök, men inte med fänkål el. vinruta.
Angrepp av insekter är ovanligt. Eventuella bladlöss kan bekämpas med upprepade kraftiga vattenduschar, algomin eller träaska, färskt nässelvatten, renfane- eller malörtsté etc. Under regniga perioder kan sniglarna göra stor skada. Håll dem under kontroll med olika fällor som vittjas dagligen och upprepad spridning av kalk, träaska, sot, stenmjöl, algomin eller salt.
För att förhindra eller mildra svampangrepp, som är ett betydligt större hot för sallaten, är växelbruk viktigt. De flesta mögel- och rötsporerna är jordbundna, så att spruta både jord och småplantor med algextrakt och/eller fräkenspad har bra effekt.

SÅDD: Så glest och ca. 0,5 cm djupt. Fröna behöver ljus och en temperatur under 18°C för att gro. Högre temp. ger sen och svag groning.
Sallat kan drivas mycket tidigt i växthus (jordtemp. min. 5°C) eller sås inomhus och i drivbänk 3-5 veckor innan utplantering på friland. Avhärda plantorna successivt. Plantera dem grunt och vattna. Väl avhärdade tål de flesta flera minusgrader.
Direktsådd kan ske så snart jorden reder sig. Vattna i såraden om jorden är torr. Det sänker också temperaturen lite vid högsommarsådd. För att ha tillgång till färsk sallat hela sommaren och hösten, så i omgångar eller flera sorter med olika utvecklingstid. Sen höstsådd för övervintring kan lyckas även i Norrland.

AVSTÅND: Gallra i god tid. Huvudsallat, i synnerhet isbergssallat, behöver ett plantavstånd på 25-30 cm för att kunna bilda huvud. Övriga sorter 20-25 cm. Håll ett radavstånd på 35-50 cm.

SKÖRD: Huvudsallaterna skördas så snart de bildat huvud. Plocksallaten efterhand som bladen växer till eller som hel fullvuxen planta.

FRÖ: 1g innehåller 700-1100 frön. En normal-portion sår 5-10 meter på friland eller ger 100-250 plantor för utplantering. För 100 sträckmeter behövs ca. 5g vid direktsådd. 20g ger plantor till 1000 m2. 50-100g behövs för att direktså 1000 m2.

Fröodling Sallat


Bataviasallat

     Lactuca sativa var. capitata crispum
Bataviasallat har länge varit en mycket uppskattad huvudsallat, framför allt i Frankrike. Den är nästan lika spröd som isbergssallat, men smakar mer, är mera näringsrik och betydligt lättare att odla. Dessutom klarar den av ett kyligare klimat.
Det finns flera sorter som hamnat mittemellan med osäker klassificering.
Bataviasallaten är sakta men säkert på väg hit och kommer i framtiden att ta över en stor del av isbergssallatens popularitet.
Cardinale, ekofrö
En vacker, frisk och lättodlad bataviasallat. De buckliga, friskt grönt bladen övergår mot klart vinrött mot kanterna. De omsluter ett sprött, gräddgult inre med mycket fin smak. Cardinale, som liknar...

» Mer info    » Tillbaka till toppen

Antal:

Sierra, ekofrö
Ej i lager
Är äntligen tillbaka efter några års frånvaro. Det är en vacker, frisk och lättodlad batavia, som ger kompakta huvuden med ett sprött, gräddgult inre. Ytterbladen är klart ljusgröna med vinröda kan...

» Mer info    » Tillbaka till toppen

Antal:

Relay, ekofrö
Mycket vacker, lysande violettröd batavia med ljusgrön botten. Bladen är vågigt krusiga. Den växer snabbt och bildar ett relativt fast huvud. Lik all batavia är det mycket saftigt och sprött. S...

» Mer info    » Tillbaka till toppen

Antal:

Leny, ekofrö
Modern tysk batavia som också används som plocksallat. Den bildar ett löst knutet huvud med lysande ljusgröna, vågigt krusiga, mycket spröda, utsökta blad, som aldrig blir bittra. Leny är mycket frisk...

» Mer info    » Tillbaka till toppen

Antal:

Anuenue, ekofrö
En batavia som kan liknas vid en underbar blandning av spröd plocksallat och en liten fast isbergsallat. Bladen är tjocka, buckliga, glansiga och klart gröna, milda och saftiga. Anuenue, som kommer fr...

» Mer info    » Tillbaka till toppen

Antal:

Concept, ekofrö
Efter flera års provodlande kan vi inte längre behålla Concept för oss själva. Flera som provodlat den uttrycker sin beundran. Den är en kombination av cos- och bataviasallat. Huvudet är högbyggt, vas...

» Mer info    » Tillbaka till toppen

Antal:

Marvel of Four Seasons, ekofrö
En fransk sallat från mitten av 1800-talet med burgunderröda blad som övergår i lysande grönt kring ett välknutet gräddvitt huvud. Bladen är tjocka, saftiga och mycket goda. Som namnet anger kan den o...

» Mer info    » Tillbaka till toppen

Antal:

Maravilla de Verano, ekofrö
Bataviasallat från Spanien. Den vill inte gå i blom trots att sommaren är ljus, torr och varm. När många andra sallater har gått i stock och blommar för fullt, väntar fortfarande Maravilla på sin tur....

» Mer info    » Tillbaka till toppen

Antal:

Tarengo, ekofrö
Står fin ovanligt länge och knyter sig till ett löst huvud. De skinande, glansiga, vågigt kantkrusiga bladen övergår från sin friskt gröna bottenfärg till vinrött utmed kanterna. Ju svalare det blir p...

» Mer info    » Tillbaka till toppen

Antal: