Cikoria

     Cichorium inbytus och endivia
Cikoria eller Vägvårda tillhör den korgblommiga familjen, och är en perenn växt som växer vild i stora delar av Europa och även i södra Sverige. De odlade formerna, rot- eller drivcikoria (var. sativum), sallats- eller bladcikoria (var. foliosum), har liksom Escarole- och Frissésallat (C. endiva) under århundraden förbättrats som gröda genom urval.
Rotcikorian används bl.a. som kaffeersättning och till att driva fram den torpedformade s.k. julsallaten i vintermörkret. Sallatscikorian finns i många varianter. Allt ifrån spretiga maskrosliknande gröna blad till knutna röda huvuden (radicchio).
Escarole har bredare, slätare blad, medan Frissé har djupt flikiga och krusiga. Båda har ett löst knutet huvud med ett blekt, milt inre. För att ytterligare bleka bladen kan ytterbladen bindas upp eller hela plantan täckas några dagar innan skörd.
Det är framför allt i Italien och Frankrike som cikoria odlas i större omfattning. Deras mer eller mindre beska smak gör att många har svårt att riktigt uppskatta cikorian. Men blandad med mildare sallat är den en spännande ingrediens.
Cikorian har samma krav på jord och vatten som vanlig sallat, men vill ha lite varmare under groningen. I gengäld är den frosttåligare på hösten och kan ibland övervintra på friland.

SÅDD: Så 1 cm djupt när jorden blivit uppvärmd (min. 10°C). I kall jord ökar stocklöpningsrisken. Cikorian kan också förkultiveras och planteras ut när frostrisken är över.

AVSTÅND: Gallra till 20-30 cm mellan plantorna och ha 40-50 cm mellan raderna.

SKÖRD: Sallatscikoria odlas för bladens och huvudets skull och kan skördas till sent på hösten.
Medan rot- eller drivcikorian ger en kraftig pålrot för drivning under vintern. Den kan också torkas, rostas och malas till ett kaffesurrogat, som är mycket vanligt på kontinenten.
Rötter för drivning skördas sent. Blasta av någon cm. över rothalsen, putsa och korta till 15-20 cm. Låt dem torka något innan de förvaras som morötter. Vid drivning ställer man dem tätt i en djup låda eller hink med jord, fuktig sågspån eller torv. Är utrymmet absolut mörkt behöver man inta täcka. Men bäst resultat får man om rötterna täcks med ett 20 cm tjockt lager av torr sågspån eller torv.
Förvara lådan i mörker vid en temperatur på 15-20 °C. Efter 4-6 veckor skördas gulvita, spröda huvuden. Utsätts de för ljus blir de gröna och beska.

FRÖ: 1g är ca. 500 frön. En portion sår minst 5 meter. Till 100 sträckmeter behövs 7-10g.

Fröodling Cikoria
Catalogna Frastigliata, ekofrö
'Italiensk maskros' kallas denna cikoria som har maskroslika, långa, mörkgröna, djupt skurna blad med vit mittnerv. De kan skördas i småplantstadiet likväl som fullt utväxta med kraftigare smak. Bloms...

» Mer info    » Tillbaka till toppen

Antal:

Varigata di Castelfranco
Mycket vacker sallat från Italien. Uppskattad åtminstone sedan 1700-talet. Bladen är överstänkta med kraftigt vinröda fläckar, allt ifrån de yttre klargröna till de inre gräddgula bladen hos det löst ...

» Mer info    » Tillbaka till toppen

Antal:

Pain de Sucre, ekofrö
Kallas även Suga Loaf. Kombinerar cikorians beska med en tilltalande sötma. Huvudet, som påminner om en cossallat, är svagt skruvat, 30-40 cm högt, ljust grönt med ett vitt inre. Det är saftigt och ov...

» Mer info    » Tillbaka till toppen

Antal:

Rossa di Treviso, ekofrö
Snygg, elegant sallat från Treviso i norra Italien. Huvudet är torpedformat och övergår i en kraftig vinröd färg då vädret blir svalare på hösten. Bladen har formen av små båtar med en intensiv kontra...

» Mer info    » Tillbaka till toppen

Antal:

Di Bruxelles Witloof, ekofrö
Kallas även Brussels Witloof. Välkänd cikoria för drivning under vintern (Se under Cikoriaskörd). Den ger också massor av något mörkgröna, sågtandade blad som påminner om maskrosens i smaken. Brussels...

» Mer info    » Tillbaka till toppen

Antal: